Den personen man kan berätta allt för utan att behöva oroa sig om dömmande blickar eller onödiga kommentarer. Den personen som är min allra bästavän i hela världen och han som aldrig kommer bli av med mig oavsett hur jobbig och högljudd jag kan vara. Han är den människa som jag umgås med dagligen utan att tröttna på hans existens, han är den människa på jorden som är precis likadan som mig i sättet och som förstår mig bäst av alla i världen. Och även när han inte gör det, förstår mig alltså, så lyssnar han ändå. Han är det jag kan säga fula och dumma saker till men aldrig mena dem. Spelar ingen roll vad han har gjort eller vad han har sagt; jag skulle aldrig kunna göra någonting mot honom för att medvetet skada honom. Han är min bror och han är världens ängel. Utan honom skulle jag aldrig vara den jag är idag. Jag skulle tex fortfarande ha känsel i mina armar när folk slår mig på nerven, jag skulle antagligen vara svagare som person och gråta oftare. Jag skulle hålla allt inom mig och bryta ihop lite då och då men jag har min bror så det behövs inte. Tack min ängel. Du räddar mitt liv.