Idag är det fredag igen. Det känns inte som det eftersom att veckorna går så fort. Det har verkligen gått fort sedan skolan började igen efter sommaren. Jag klagar dock inte eftersom att det innebär att snart är julen här. Och sedan, innan vi vet ordet av det så är det sommarlov igen. Sen är det bara två år kvar i skolan. 

 

Iallafall! Idag ska jag jobba mellan 16.00-20.20 på Ica så kom gärna och håll mig sällskap om ni inte har något bättre för er. Vilket ni lär ha eftersom att det är fredag. I morgon har jag fullt upp. Jag ska på tjejmiddag, oklart ännu hos vem, men oavsett vad som händer så kommer jag att ha trevligt. Sen på söndag så ska jag  till dalarna! Bilen avgår hemifrån 04:00 på morgonen, och vi borde vara framme vid 8:00. Vi åker så tidigt eftersom att solen inte är uppe aldeles för länge under vinterhalvåret. 

 

Nu ska jag försöka fokusera lite på spanskan(läs: nu ska jag titta vidare på det nyaste VPD. avsnittet)

Här har ni videon från helgen med Nitro Circus. Enjoy! Klicka här för att dela, och kommentera. 

Jag kom precis till skolan. Klockan är 08:38 och jag började egentligen 08:10. Jag blev alltså sen. Idag igen.

Men äsch, det gör inget. Jag är nog ganska glad ändå. Min buss fastnade i marken haha, eller den fastnade väl inte i marken kanske, men den kom inte upp för backen. Haha jättepinsamt eftersom att jag inte ens tror att den lilla lutningen räknas som backe. Det var mer utav en "upp-bucktning" men jag är glad eftersom att jag hade sällskap av Axel iallafall. Jag slapp vänta ensam på nästa buss så det var ju lyckligt. 

 

På tal om lyckligt, jag vaknade olycklig imorse. 50 minuter för sent. Oh well, jag kunde ju skylla på bussen att jag var sen ändå. Men jag gick upp ur sängen och direkt in i köket. Tror ni inte att jag glömt alla min 60 lussebullar framme. De var stenhårda. Jag var vaken till typ två, mitt i jäkla natten, bara för att göra äckliga lussebullar. 

Utöver sugheten om att de blev äckliga, så spenderade 290 kronor på ingredienser till den där skiten. 

Jag sitter, halvt sovande, i soffan just nu och väntar på att mina lussebullar ska bli klara. 

Jag kommer snart att avlida av trötthet, och jag tror inte att ni förstår hur illa detta är. 

Utöver min trötthet så har jag migrän också. Varför just nu? Jävla skit. 

Äsch, jag är nog ganska lycklig och nöjd med mitt liv ändå. Jag har ju trotsallt nästan 60 lussebullar väntandes på mig. Sån tur har jag, ja det ska ni veta. 

 

 

Igår mellan 18:30 och 20:45 tränade jag gymnastik för första gången sedan jag slutade på gymnastik. 

Idag har jag träningsverk. OJ vad med träningsverk jag har skaffat mig. puh. 

Jag har också svinont i foten. Tror jag överansträngde den igår, så jag hoppas att det går över tills på måndag. 

Klagar som en liten bitch varje gång jag tar ett steg, så förlåt mina vänner. hehe

Jag ska ju gå en hel del idag också. Upp och ner för trappor hela dagen, hämta erik på dagis, gå hem med Erik från dagis. Leka med Erik. Sen får jag åka hem och sova. Det ser jag fram emot. Massor. 

Nu är det morgon. En måndags morgon i November. Men det är inte vilken som helst ska ni veta. 

Idag fyller min Titti år. Yay! Hela 16 år. Nu är det bara två år kvar till 18 för hennes del. Woooho. 

Har en liten överraskning till henne sen så fort matten är slut. (Jag har gjort detta tidsinställt så att hon inte ska kunna se det innan jag gett henne överraskningen). Jag har beställt en tårta till henne. Den är jättefin. Hoppas hon tänker våra dum mot sin mage idag och äta den fastän hon är laktosintolerant. 

Grattis finaste du. Massor av kärlek till dig. 

13 minuter kvar tills jag börjar. Ni förstår inte hur skönt det är att ha max 2 minuter ner till jobbet. Förstår själv ändå inte hur jag lyckas att alltid bli så förjävla stressad! Jag sitter just nu och kissar, borstar tänderna och sminkar mig. Allting samtidigt. Och jag börjar om 9 minuter. Måste springa! 

Som ni kanske läst tidigare så är spenderade jag förra helgen med min bror och några ur Nitro Circus gänget. Min bror kör ju själv FMX på en ganska hög nivå, så han och hans vän Kevin filmar alltid när de gör saker inom FMX:en. Jag tycker att ni ska kolla! I had a great time. Videon innehåller allt mellan himmel och jord. Niklas Bjelven från Rackartygarna visar skinkorna och går runt i klänning, när jag intervjuade Busty Wolter en fd. pro FMX åkare som var speaker under showerna, lite snack med Travis, filmer bakom kulisserna och även när min bror och Kevin kör mini-flippen utanför hotellet inför Crum i Nitro Circus. 

 

Check it out vet jag!! 

Vakna klockan 7 på en Lördag? hmm.. det var det dock värt.
 Jag var uppe med tuppen för att åka till Sweetspot och kolla på min bror när han övade på långflippar.

Dagen slutade med ett bet på 1000 kronor. Vinner jag, ger Niklas mig 1000 kronor. Vinner Niklas, måste jag ge honom pengar. Jag är väldigt besluten till att vinna detta. Vi har tagit hand på det tillochmed. Så, ni kanske kommer tycka att jag är lite bakom flötet nu men det är det värt. Vårat bet är iallafall att den som kör en backflip, på en motorcykel, till dirt vinner och får pengar. Jag är svintaggad. 

Vi har varsina coacher. Mina är Fredd Johansson och min bror. Det här pojektet är svårt att påbörja innan det börjar bli vår i Sverige. Det är lite för kallt och geggigt ute nu. Tyvärr som fan eftersom att jag är så taggad. 

Men oh well. Jag laddar upp videon på oss när vi förklarar vårat bet, och mitt lilla snack med min framtida coach. Haha, det här är så spårat. Men oj vad kul jag ska ha när jag vinner. 

Jag och min bästavän, min bror Micke. 

Detta är verkligen så typiskt mig och Titti 

HAHAHAHAHAHA 

Okej, nu får jag nog ta och ge mig. Skulle kunna sitta hela dagen och kolla på GIF's på tumblr. 

De är verkligen SÅ roliga, och jag typ dör av skratt varje gång det kommer någon som jag känner igen mig i. 

 

 Hahahaha nu är jag på gott humör.

På måndag ger jag upp den lilla tiden jag har för fritid. Men det är det värt för så mycket saknar jag det. 

Istället för att åka hem igår efter att ha varit med Erik så åkte jag till Vallatorp gymnastikhall. Och oj, vad jag inte insett hur mycket jag faktiskt saknar det. Jag börjar därför som lek-gymnast på måndag. En lekgymnast är bara något jag hittat på själv. Det är gymnaster som inte riktigt tar sporten på allvar, eller inte vill träna aldelles för seriöst. Jag brukade, när jag höll på som mest, alla tycka att det var lite fjantigt, men ändå samtidigt ville jag alltid vara en så att jag inte skulle ha så mycket press på mig. Och nu är jag det! åh detta kommer bli så bra. 

Jag kommer att träna måndagar halv 7 till halv 10. Så då åker jag direkt ifrån Erik till hallen. Har ca 40 minuter att plugga eller göra nödvändigheter. Och sen har jag gymnastik till halv 10 och sen åker jag hem, äter middag och sover. Detta kommer att bli så bra. Ni förstår nog inte hur mycket jag har saknat det. wohoo äntligen tillbaka.

Idag är en helt vanlig torsdag för mig. Jag vaknar tidagare än nödvändigt och drar mig motvilligt till skolan för att inte komma alldeles för sent. Men det är klar jag kommer sent ändå. För sån är jag, sen och bitter. 

Förutom sen och bitter så ser ju ut some en hästryttare. Men det är helt okej med mig, det är okej när jag säger det fast när Johan frågar om jag kommer direkt från stallet så bli jag måttligt road. 

Jag har Erik idag efter skolan, och sedan ska jag åka till gymnastiken tänkte jag. Jag saknar den sporten som bara attan. Eller kanske inte bara sporten, även gemenskapen är ganska viktig. 

Oh well, nu ska jag inte tråka ut er med någon lång text om genemskap för jag ska fokusera lite på matten. 

 

 

 

 Följ min blogg med Bloglovin

Om ni känner för det. 

Klicka bara på länken så kommer ni det! 

Jag har fått sånna vidriga skavsår på båda fötterna men har bara ett skavsårsplåster så jag offrar mig vänstra fot för min högra. En riktigt uppoffring ska ni veta. Jag tog mig upp imorse för en löprunda och håller nu på att koka ägg till frukost. Åh vad gott det kommer att vara. Min mage kurrar högt och skriker efter mat. Ska mata mig väl nu. En macka med nutella kanske! Älskar nutella ska ni veta. Det är typ det bästa jag vet. No, but seriously doe. 

 

Idag har jag ju som sagt Erik fram till 18.00 och efter det ska jag ta mig i kragen och plugga lite inför mitt kemiprov jag har imorgon. Usch, hatar kemi och alla andra naturämnen. blä.

Vi hörs efter frukosten mina vänner.

Massor kärlek till er. 

Jag ger det en ny chans imorgon bitti. Jag har ju Erik imorgon mellan 4 och 6, så jag hinner inte träna imorgon efter skolan eftersom att jag har massa plugg i både fysik och kemi. Därför blir det lite hurt imorgon bitti istället. 

Jag har satt alarmet på 05:15, så är förhoppningsvis ute i spåret vid 05:30, och hemma igen senast 06:20.

Då hinner jag gott och väl duscha och göra mig i ordning inför skoldagen eftersom att jag börjar 09:45!

 

Nu måste jag sova om jag ska orka upp så tidigt. Bjuder på en bild på min nästa investering! 
Älskar dessa löparskor. Tänk vad man skulle vara motiverad om man bara hade dessa snyggingar på fötterna! 

 

Jag är så frustrerad och besviken på mig själv, min kropp och min uthållighet.

Idag fick jag lika som förrförra gången jag var ute och sprang, jättekramper i magen. Och nej, det är inte bara håll. 

Jag kunde varken stå eller gå, och ännu mindre springa, så fick ringa mamma och åka bil hem. 
Jag blir så himla besviken. Varför kan jag inte bara få träna och springa som jag vill? Jag hatar det här.

Hur ska jag någonsin kunna bli fit, om min kropp inte låter mig? 

Usch, jag vill bara gå och lägga mig och gråta.

 

Jag fyller år om 2 dagar! Dvs fredag!!!!

Jag ser så mycket fram emot detta för det innebär att nästa år fyller jag 18. Det innebär också att för varje dag som går, desto närmare kommer jag till nyår 2012 som jag förhoppningsvis kommer att spendera i London med min finaste Elin. Alltså, ni förstår nog inte hur mycket jag ser fram emot nästa år. Jag behöver en fresh start! 

 

Stört bra live. 

 

så svinigt najs. 

 

Förstår inte var Victoria Secret hittar alla sina modeller. Like, seriously.

Det finns nog inte en enda VS modell, någonsin, som man skulle kunna tveka lite på hennes snygghet.

Det är typ mitt livs dröm att få vara VS modell. Haha, sjukt töntigt. Men verkligen!

Hur tror ni det skulle sitta på självförtroendet? Som en smärt kan jag tänka mig. hehe

På riktigt dock. Jag skulle nog inte vilja vara catwalk modell som inte har något att säga till om under visningarna. 

Victoria Secret modellerna är sunda, och har mer muskler än vad de flesta supermodeller har. Jag ser upp till dem. De är så vackra hela bunten. Med eller utan smink. Det spelar ingen roll. Fortfarande svinnajs.  

 

 

Idag är det måndag igen om ny vecka. Jag hoppas på lite förändring denhär veckan också. Vi får se helt ekelt, jag håller iallafall tummarna! Klockab är 08.05 och jag börjar 0945 så jag har ett tag på mig. Älskar att vakna och bara ligga och dra sig så länge som möjligt tills kroppen faktiskt volunterar frivilligt till att resa sig upp utan massa tvång ifrån hjärnan. Det är början på en riktigt bra dag!

 

Jag sitter just nu och läser igenom min gamla USA blogg. Den hade jag även innan jag åkte till usa så den har väldigt mycket minnen med sig. Jag läste precis att i Mars 2011, ca 4 månader innan jag åkte till usa vägde jag 11 kilo mindre än vad jag gör nu. Nu blir det hårdträning faktiskt för så ska det inte vara. Jag var även mycket starkare då. Jag kunde benpressa min egna vikt enkelt. Nu ska jag börja lägga upp ett tränings schema. Springa runt sjön minst 3 gånger i veckan, och sen äta nyttigt. Inget godis, ingen läsk fram tills nyår. Nu kör vi. 

Ni får mer än gärna tycka att jag är helt galen nu, men jag vill färga håret rosa. Inte skrikrosa, utan bara blondt, med lite rosa nyanser i. Eller kanske helt rosa på riktigt. Det är så snyggt. Kanske bara om man är brun, vilket jag inte är. Men det ger mig ju lite ideér inför sommaren. Det är så snyggt, livligt på något sätt. Man ser så cool ut.

Jag vet inte vad jag vill ha för prägel på min blogg. Eller om jag vill ha någon alls. Kanske vill jag ha ett sätt att dokumentera min vardag. Jag vill kunna ta upp viktiga frågor, samtidigt som jag vill kunna vara barnslig utan att folk slutar ta mig på allvar. Att bli hörd är det bästa jag vet. Inte bara den självklara uppmärksamheten som man får i tur med det utan att folk faktiskt lyssnar, och hör på vad jag säger. Inte bara kollar och lyssnar men inte hör.

Om jag får säga det själv så tror jag nog aldrig att jag kommer att sluta skriva. Jag kanske inte alltid kommer att blogga men jag vet att skrivandet kommer nog fortsätta med oavsett hur. Bloggning, dagbok, quotebook, jag har massa olika saker som jag skriver i. Jag älskar det. Jag tror att anledningen till att jag har vänt mig till bloggandet så många gånger är för att jag är kåt på reaktioner. Just nu har jag inga läsare på min blogg. Men när jag hade min förra, runt 250 läsare om dagen, så kunde jag väcka reaktioner ganska lätt oberoende på vad som kom ut ur min mun. Ja, nu har jag haft det sagt. Nu ska jag dricka te. Och sen jobba. Massor av kärlek.

Måste dela av mig till mina tre fina läsare, ett recept som jag gjorde här om veckan. 
Jag lagade middag till familjen. Pasta med pesto och Chilli. Så sjukt jäkla gott var det. Här har ni iallafall receptet:

4 pers;
500g kyckling
1 chili
1 kruka färsk basilika
 20 pinjenötter
4 vitlöksklyftor
4 msk olivolja
2 dl grädde
Färsk pasta 

Börja med att svänga ihop lite pesto. Mortla pinjenötter, 1 vitlöksklyfta, basilika, och olivolja. Salta och peppra. Om du inte har en mortel går det finfint med mixerstav. Koka pastan. Hacka 1 vitlöksklyfta och chilin och fräs det i lite olivolja. Släng i kycklingen och låt den stekas i nån minut medan du saltar lite. Häll på pesto och låt fräsa nån minut. Häll på grädden och låt bubbla upp. Lägg i den färska spenaten och rör runt. Lägg i den kokta pastan och blanda såsen och pasta. Servera med lite färsk basilika.

 

Bilden ovan är från min kväll med familjen. Så sjukt mysigt. 

Jag fick receptet från en god vän till mig. Vi var på tjejmiddag och hon gjorde detta. 
Det är Vapiano-inspirerat för er som älskar Vapiano. 

Det är nu det smäller alltså. Klockan 13.00 idag avgörs min framtid de kommande tre åren. Ett F, and I'm out. Börjar 10.50 idag så nu ska jag plugga gärnet, ta den sista biten. Sen är det bara att springa in i mål.

Jag sitter just nu i mini-aulan på Danderyds gymnasium. Vi har en föreläsning om studieteknik. 
Det är inte så många som ger sin uppmärksamhet till kvinnan som talar. Jag är en av dem som inte lyssnar. 

Jag är jättehungrig, så kan därför inte koncentrera mig. Jag har bara två lektioner kvar så jag borde nog klara mig igenom dagen. Jag har haft Matte, nu har jag förläsning, sedan lunch. Efter det har jag Spanska, och sen Svenska. Efter skolan ska jag hämta Erik. Min gosis får mig alltid på bättre humör. 

 

Första veckan i skolan kommer nog inte vara alldeles för stressig. Fast samtidigt, jo det kommer den. Första veckan tillbaka efter lov är alltid den värsta. Jag har matteprov på torsdag så har planerad att åka tidigare till skolan på onsdag för att gå på en extra mattelektion. Jag börjar egentligen 9:45 men lärocentret är 8:10. Usch. 

Men det är det nog värt. För om jag inte får godkänt på det här provet så byter jag linje. Barn och fritid. lol nej, skämt åsido. Inte barn och fritid kanske men jag skulle absolut kunna byta till kanske Global ekonomi, alternativt Internationell Ekonomi. Om man går Int. Ekonomi får man åka till London i 3an, så det skulle lätt vara värt. 
Vi får se hur det blir helt enkelt. Men det ser mörkt ut just nu. 

 

Jag är inte en person som kan sitta still och bara inte göra någonting under en längre tid.  Fine, sitta i soffan och dega kan jag göra i en dag men sen måste jag ut och hitta på någonting. Att sitta still får mig att må dåligt. Det kanske inte bara är sitta still som får mig deppig. Det har nog med  hösten att göra också antar jag. Att det börjar bli kallt, och mörkt redan innan jag kommer hem från skolan.  Jag behöver konkreta saker att se fram emot. Jag behöver ha saker som jag vet kommer hända.  Nedräkningar till saker. Jag tror att det är det som kommer att kunna få mig att kämpa tills sommarlovet. Jag är inte en person som kan bara sitta och göra ingenting. Det har säkert lite att göra med min ADHD. Det är inte bara problemet med att sitta, utan även rutiner och jag kommer inte alldeles för bra överens. Jag tycker inte om att ha skola mån-fre. Jag gillar inte att gå ut varje fredag, lördag, sova söndag. Jag gillar inte heller att jobba varje dag. Jag älskar mina jobb, men gillar inte rutinen att säga samma sak i 4 timmar. Jag vet därför att när jag bli äldre så kommer jag inte kunna att fästa mig vid någon person. Inte än på 15 år iallafall. Jag kommer resa, träffa nya människor. Flytta så lång härifrån det går. Testa Londons alla resturanger, festa på NYC alla gayklubbar, och snorkla i så många hav som möjligt. Förstår ni hur mycket jag ser fram emot min framtid? Det är helt sjukt hur gärna jag vill komma iväg från Sverige. Jag har lixom redan provat på det. Jag vet att jag kommer klara mig ensam, att jag kommer kunna skaffa vänner vart jag än går, och att hemlängtan inte kommer att vara något problem alls. Jag kommer att komma tillbaka och hälsa på efter några månader i världen kanske. Kanske går det några år. Jag har inte planerat något, och kommer nog inte göra det heller eftersom att planering leder, efter ett tag, till rutiner. Nya männsikor är det bästa jag vet. 
Jag var ute och gick i Stockholm igår. Jag och mina 6 varma oboy jag drack. Jag hade haft en dålig dag och behövde tid att tänka. Faktiskt kunna tänka, ensam och utan folk som agerar som att de förstår vad som händer i mitt huvud. Det blev bättre, jag mår bättre idag. Kanske inte förkyldvis, men i själen göra jag det. Jag fick min tid att tänka. Jag träffade nya vänner. Jag var ute och gick i 5 timmar ungefär, och när jag gick förbi Grand Hotel blev jag stannad av tre tjejer som ville träffa One Direction. De frågade om jag var där för deras skull. Det var jag inte men lite sällskap satt fint eftersom att jag hade rensat huvudet klart. Vi pratade om allt mellan skola, USA och One Direction. Jättemysiga tjejer. Jag kommer bara ihåg Felicias namn, de andra två har jag förträngt. Det är lite det jag menar. Helt så där, så hade jag någon att spendera tid med. Kommer troligtvis aldrig mer träffa någon av de två tjejerna jag inte kan namnen på men vad gör det? Jag hade gott sällskap för stunden. Det är allt som räknas. Jag känner inget behov av att lära känna de två tjejerna mer. Felicia var jättemysig. Vi kom mycket bra överens och henne skulle jag kunnat träffa igen. Fast om inte, så stör de inte mig heller. Jag berhöver det inte. Allt jag behöver är mig själv och min framtid. Jag behöver människor för stunden. Men om mina vänner läser detta, missförstå mig inte. Jag älskar mina vänner. Massvis. De har hjälp mig att hitta mig själv. Stöttat mig igenom allt. Min resa till USA, mitt skolval, verkligen allt. Jag älskar det. Jag älskar dem. Jag har en säkerhet i dem som jag inte har i några nya vänner. Isabella, Elin, Mickis, Jossan, Yvonne och Madeleine. Det är nog mina närmaste vänner tror jag. De som jag vet kommer alltid finnas för mig. Om jag åker iväg ett år, och kommer tillbaka så kommer vi kunna ta en fika och prata som om jag aldrig ens varit borta. Det är den säkerheten jag vet bara finns hos ens allra närmaste vänner och familj. Den säkerheten är allt jag behöver för att kunna klara av mitt liv.